I dag är det fredag som vanligtvis brukar göra mig glad, men inte denna fredag. Det enda som lyser upp denna äckliga regniga dag är Jessica. Jag sitter och väntar på att hon ska komma till Salem. Vi ska först träna någon timme eller så, sen ska vi åka hem till Rickards lägenhet för att äta, dricka och snacka om allt mellan himmel och jord. Det känner jag att jag verkligen behöver, mitt humör är lägre än lägst just nu.

Så underbart att du finns här, babe. Det betyder verkligen! Det som gör det så lätt att prata med dig är att du vet exakt vad jag snackar om, du visar empati, du har varit med om samma saker. Det känns som att vi har känt varandra längre än evigheter. Du är en underbar person som jag inte tänker släppa i första taget. Det är du och jag mot världen <3